Vårkonserten – ett säkert vårtecken (och ett träningspass för sittmusklerna)
Våren är officiellt här när GM marscherar in i Snellmansalen med samma pondus som om de ägde byggnaden – vilket de nästan gör den här tiden på året. Dirigenten lyfter handen, publiken applåderar artigt och alla tänker samma sak: nu blir det minst två timmar kultur och träsmak.
Programmet bjöd på allt: hav, syren, fosterlandskänslor, kvinnor, Moskva, broar över mörka vatten och förstås en välplacerad paus där den verkliga konserten äger rum – kaffekön och uppdatering av vem som gift sig, flyttat eller fått dåliga knän sedan sist.
Benny Andersson och Björn Ulvaeus dök upp flera gånger, åtminstone musikaliskt, och fick sällskap av både finska blomsterhyllningar och en och annan sång som ingen hört sedan 1978 men som ändå alla nynnade med i efter tredje versen.
Kvällens stora final: alla manskörister upp på scen för att sjunga in våren. Ett mäktigt ögonblick – särskilt för dem som lyckades hitta rätt tonart. Pianisten Lavi höll ihop det hela med beundransvärt lugn, trots att halva kören verkade sjunga i personlig tolkning.
Kort sagt: vårkonserten levererade precis det man hoppats på – tradition, nostalgi och minst tre sånger som fick någon längst bak att diskret torka en tår.